MENY

LOTUS & STORIES

En plats för äventyr, upplevelser och fängslande fotografier. Personliga reseberättelser och våra allra bästa tips. För dig som älskar att resa och möta nya människor, kulturer och platser. För dig som älskar att bejaka din nyfikenhet!
21 april, 2017

Georgien – ett litet stycke paradis på jorden

av Magnus Carlsson

Följ med vår kollega och guide Magnus Carlsson på en oförglömlig resa till det lilla, men ack så fascinerande, landet Georgien.

Kaukasusbergen och Georgien är platser som ögonblickligen ger mig exotiska och äventyrliga associationer, men ju mer jag tänker efter desto mer förstår jag hur lite jag egentligen vet om den här delen av världen – Så nära men ändå så långt bort!

Vid foten av Kaukasusbergens snöklädda toppar ligger det lilla landet Georgien. Med en fot i Europa och en fot i Asien har landet välsignats med en otroligt varierande mat och kultur. Det var just här i södra Georgiens dalar som världens allra första viner såg dagens ljus. Redan köpmännen på Sidenvägen stannade till i huvudstaden Tbilisi för att bada i de vida berömda svavelkällorna och läka ömmande fötter och leder. Här bland bergen talas georgiska, ett av världens äldsta språk, ett unikt språk som är helt omöjligt att förstå för grannländerna, naturligtvis med ett alldeles eget skriftspråk.

Jag väcks plötsligt ur mina dagdrömmar när rösten i högtalarna talar om att vi strax ska gå in för landning i Tbilisi. När jag tittar ut genom flygplansfönstret ser jag grässlätter, gråa stenkyrkor och borgar, och i fjärran skymtar snöklädda berg –äntligen är vi framme! Vi landar liksom de allra flesta turister tidigt på morgonen. Gudskelov är georgierna vana vid att ta hand om trötta turister, allt är väldigt effektivt och snart har vi checkat in och får lite välbehövlig vila innan frukost.

Vi startar dagen med en stadsvandring i gamla stan. Äventyret börjar alldeles utanför tröskeln på vårt centralt belägna hotell, uråldriga kullerstensgränder kantade av mysiga hus med ännu mysigare balkonger. Det är heller aldrig långt till närmaste kyrka, den ena vackrare än den andra. Georgien är ett väldigt religiöst land, och den kristna kyrkan här är en av de äldsta i världen.
Nu börjar det närma sig lunch och magarna kurrar. Det georgiska köket är världsberömt, och nu förstår vi varför! Lokalt vin, hembakt bröd, sallad, aubergine med valnötsfyllning, dumplings etc. Proppmätta tar vi den moderna linbanan för få utsikt över stan. Vi har tur, vädret är klart idag så vi får se de mäktiga Kaukasusbergen torna upp sig längs horisonten. På väg tillbaka till hotellet passerar vi svavelbadhusen. I det gamla Tbilisi var det perser som byggde och skötte badhusen och detta kan ses än i dag på deras arkitektur. Det luktar ruttna ägg lång väg, men vad gör väl det när ett bad här sägs kunna bota allsköns plågor?

Förutom Tbilisi besöker vi även vinodlarregionen Kakheti. Det var här människan tillverkade vin för allra första gången för ca 8000 år sen. Än i dag använder många sig av den uråldriga metoden att låta vinet jäsa i speciella lerkrus, kvevri, som isoleras med bivax. Krusen grävs ner i jorden och här får sedan jäsningen ske. Kvevriviner har en alldeles unik smak som naturligtvis passar allra bäst till georgisk mat. Vi hinner också med att göra ett besök i Kazbegi (Stephansminda), en liten by i norra Georgien mitt bland Kaukasus berg. Vi har åter igen tur med vädret och bjuds på helt sagolika vyer! Bland många minnesvärda utflykter här kan nämnas turen upp till Gergeti Trinity Church, den lilla kyrkan alldeles ensam på en bergstopp.

På flyget hem bearbetar hjärnan frenetiskt alla nya minnen. Tänk ändå vilka överraskningar livet bjuder på ibland. Georgien – ett sånt litet land men ändå en sån enorm variation. Det allra mest förvånande måste nog ändå vara att denna pärla är helt okänd för de allra flesta hemma i Sverige. Alla minnesvärda upplevelser och vackra vyer får mig att tänka på en georgisk legend;
En gång för länge länge sedan så försökte Gud en gång samla alla världens folk och dela upp jorden emellan dem. Georgierna hade i vanlig ordning fest med vin och musik och kom naturligtvis för sent. Alla länder var redan fördelade när georgierna sent omsider kom fram, och de ser ut att få klara sig utan ett eget land. Men så plötsligt utbrister en av dem; men vi som alltid inleder våra fester med en skål till Guds ära! När Vår Herre hör detta bevekas hans hjärta och han beslutar ge georgierna det stycke land som han från början tänkt behålla för sig själv, Georgien – ett litet stycke paradis på jorden.